Monday, May 26, 2008

Inte langt kvar

Nu ar det inte langt kvar tills jag satter fotterna pa svensk mark igen. Det ska bli sa skont att traffa familjen och se Sverige igen. De senaste veckorna har jag saknat Sverige nagot otroligt men det ar ju bara for att jag vet att jag snart ska aka. Det blir liksom jobbigare da pa nagot satt nar man bara langtar hela tiden.

Idag ar det Memorial Day har. Vi ska hedra dem som varit soldater och blivit dodade i strid eller dott  p g a striderna de var med i. Arligt talat sa bryr jag mig inte sa mycket om det, men det skont att vara ledig i alla fall. Inte for att man inte ska hedra dem som strider for landet, men manga krig som USA har varit med i var helt onodiga. Det ar manga liv som bara har slosats bort enligt mig.

Wednesday, April 16, 2008

Sant man saknar

Eftersom jag bor pa ostkusten i USA, inte langt fran vare sig Philadelphia eller New York, finns det ett otroligt utbud av mat. Manniskor kommer hit fran varldens alla horn och tar sjalvklart med sig sina mattraditioner darifran. Amerikaner ar ocksa valdigt lata och gillar att kopa hem mat eller att ga ut och ata vilket betyder att restaurangerna verkligen lonar sig har. Trots att jag kan ga till flera italienska, japanska, kinesiska, thai, mexikanska eller sydkoreanska restauranger nar jag vill i stort sett sa finns det en sak som de inte har. De har inte svensk mat, och absolut inte min mammas mat! Har redan skrivit ett inlagg om det har i bloggen, men i och med att jag bokade biljetter hem i sondags sa tanker jag mycket mer pa Sverige nu. Och eftersom det ar lunchdags snart kan jag inte undga att tanka pa mat. Jag har kommit fram till att jag saknar saker som jag inte trodde att jag skulle sakna. Jag har en komponerat en liten lista pa saker som jag absolut maste ata nar jag aker hem.

Leverpastej - hur kan man sakna det egentligen? Men det gor jag. Leverpastej med saltgurka.
Mammas/pappas korvstroganoff - jag som inte ens gillar korv egentligen saknar den ratten
Kebabpizza - det kanns sa onodigt att ata pizza med bara tomatsas och ost som de gor har
Prickig korv - sa onyttigt, men o sa gott!
Mammas kottfarsbiffar - med lingonsylt, potatis och brunsas! Och lite saltgurka pa sidan
Kalles Kaviar - tyckte jag inte heller om innan jag akte, men nu saknar jag det
Kaldolmar - mmmm sa gott, vet inte vad jag ska saga mer om det
Smorgastarta - "sandwich cake", kan det bli battre?
Pytt i panna - med rodbetor forstas, och stekt agg
Fiskgratang - min mamma gor en god med dill och potatismos
Rakmackor - haha, sa simpelt men anda sa gott


Oj, nu tar det stopp i huvudet, men jag vet att det ar en massa mer saker jag saknar. Fyller nog pa listan allt eftersom dagen for Sverigeresan narmar sig. Det ar bara lite drygt 40 dagar kvar. Kan knappt vanta!

Friday, March 28, 2008

Amerikaner alltsa..




Jag har klagat pa amerikanernas korning tidigare, och nu tanker jag gora det igen. Eller kanske inte sa mycket pa korningen faktiskt, jag undrar bara hur en del tanker nar de parkerar.. Den har amerikanen gjorde ett forvanansvart uselt jobb, och jag blir egentligen inte forvanad for nagot langre. Inte har i det har landet i alla fall.

Thursday, March 27, 2008

Ojojoj, vad ar det som hander?

Var pa vag till skolan idag pa eftermiddagen nar jag som vanligt lyssnade pa lokalradion. Horde da att trafiken stod helt stopp pa Walt Whitman Bridge mellan Philadelphia och New Jersey. Tankte inte mer pa det for det var tid for den vanliga rusningstrafiken och det ar manga bilar som ska over bron. Lite senare, ungefar 5 minuter senare, sander de ett extra-meddelande om att bron fortfarande ar avstangd eftersom en person med ett basebolltra och ett vapen star mitt pa bron och har en kvinna och ett barn som gisslan. Det visade sig senare att mannen hade kort for fort men inte ville stanna for polisen sa de forfoljde honom upp pa bron dar han sedan stannade. Det tog tre timmar av polisforhandligar for att fa mannen att ge upp. Som tur var visade det sig att vapnet bara var en leksak, men att hora om det pa radion gjorde mig lite nervos. Jag har akt pa Walt Whitman Bridge sa manga ganger under mina ar har och att veta precis vad de pratade om pa radion kandes lite konstigt. Det blir lite mer personligt da liksom, det ar inte bara nan avlagsen plats man laser lite kort om i tidningen, det ar pa riktigt. Men men, ar ju inte i Philadelphia sa ofta och har ute i Jersey dar jag bor hander det inte sa mycket. Vi laser ju inte ens bilarna for vem skulle stjala nat har?
Har finns det att lasa om den galna mannen

Friday, March 21, 2008

Jag blir galen!

Varfor ska det vara sa dyrt att flyga? Jag vill aka hem nar lillasyster tar studenten sa jag haller pa och kollar flygbiljetter fran NYC till Stockholm. Det ar inte roligt kan jag tala om. Den billigaste just nu kostar 906 dollar, vilket ar liiiiite for mycket for mig. Jag borjade kolla i januari redan for jag tankte att de kanske var billigare da, men icke. Har kollat sen dess och de gar ner lite ibland, men sen gar de upp lite, och sen ner och sen upp. Det skiljer sig inte sa mycket heller mellan uppgang och nedgang, bara runt 30-40 dollar. Det kanns jobbigt bara, jag vill sa garna att priserna ska ga ner och det ar darfor jag har envisats med att inte boka an. Antagligen maste jag nog boka snart anda for studenten ar ju trots allt i borjan av juni. Ska bara vanta ett par veckor till och hoppas pa att priserna gar ner lite under den tiden. Yeah right! Som att det verkligen kommer att ske..

Friday, March 7, 2008

Att vara blond..

.. i USA ar inte sa vanligt som man kan tro. Har ar det tydligen fa manniskor som ar naturligt blonda for alla blir otroligt forvanade nar jag berattar att jag aldrig fargar haret det minsta. Jag skulle en gang fa haret fargat och stylat gratis eftersom jag och en kompis skulle vara harmodeller for nagra larlingar. Men nar vi val kom dit var det ingen som vagade rora mitt har. De sa att folk skulle betala hur mycket som helst for att fa min harfarg sa det vore en synd att farga. Jag akte darifran med har som de tvattade och sedan bara fonade for att trana pa det. Lite snopet.

Idag var jag pa en fin salong och klippte mitt har for forsta gangen pa lange. Nar ungarna jag tar hand om borjade tala om for mig att mitt har var slitet kande jag att det nog var dags for ett frisorbesok. Passande nog hade jag spring break den har veckan fran skolan, sa jag planerade in ett besok pa salongen nu i formiddags. Det var lite annorlunda mot de svenska frisorsalongerna, men inte mycket. Den enda stora skillnade var att frisoren bara klippte mig, fonade haret gjorde hennes assistent. Hur som helst sa gillade de bada mitt har valdigt mycket. Frisoren sa att det var otroligt roligt att fa klippa en naturligt blond for en gangs skull, for mitt hat var sa perfekt. Roligt nar man far sant sagt till sig tycker jag. Jag brukar avsky att ga till frisoren for jag kommer alltid hem och grater over vad de har gjort med mitt har, eller for att de har skallt pa mig for hur jag tar hand om det. Men idag var det bara roligt att ga dit och tank, den har dagen kanns inte alls jobbig langre. Jag ser till och med fram emot att aka och handla med ungarna, och det sager inte lite det.

Friday, February 29, 2008

Antligen lov!

Nasta vecka har jag spring break. Det ar inte ens nastan var, men det ska bli skont med lite ledigt i alla fall. Jag kommer dock inte vara helt ledig eftersom jag fortfarande maste jobba, men det ar ju sa det ar.

Jag alskar fredagar forresten (precis som alla andra ocksa gor). Det ar sa skont att sluta jobba och sen sitta vid datorn en stund. Och sen mitt i natten efter jobbat kommer ju B och plockar upp mig ocksa for att jag sedan ska kunna tillbringa helgen hos honom. Det ar skont att komma ifran lite.
Den har helgen har jag inget inplanerat, men det kanns bra faktiskt. Har varit lite hektiskt de senaste veckorna med skolan och allt. Ungarna jag tar hand om har dessutom varit sjuka, och det har deras mamma ocksa varit (mer sjuk an vanligt, menar jag). Det ar pafrestande att vara runt sjuka manniskor hela tiden, nastan lite deprimerande.

Men men, inga sana tankar nu! Det ar fredag och jag har en hel helg att se fram emot. Skont det.

Saturday, February 9, 2008

Guitar Hero...

...ar ett roligt spel har jag kommit fram till. Efter idag ar jag ett proffs! Borjade tidigare, spelade min forsta omgang vid tolv. Det gick inte sa bra och eftersom allt ska ga bra fran borjan for mig sa lamnade jag spelet och gick ivag. Sen akte B for att hamta lite mat, sa i min ensamhet spelade jag igen. Nu slar jag lillasysters poang flera ganger om. Och hon kan ju till och med spela riktig gitarr..

Wednesday, January 30, 2008

Jag tror inte pa medium

I lordags var jag med pojkvannen(B) och hans pappa(Mi) till deras forra grannar for att traffa ett medium. Mis fore detta fastmo(C) dog nyligen i en bilolycka och tydligen ville de fore detta grannarna se till sa att hon har det bra pa andra sidan. Vi kom dit och satt och pratade i koket ett tag med "mediumet". Det var en helt vanlig kille som ar 32, pluggar pa college och som inte har hallit pa med hela medium-grejen pa ett tag, men nu kande han att det var dags igen sa han. (Jag tror att han bara behovde pengar). I vilket fall, vi satt som sagt och pratade med honom bra lange, och han hade redan varit dar ett tag innan vi kom. Sen gick han in i ett annat rum for att gora sig i ordning, och det tog ungefar 15 min. Efter de 15 minuterna sa han att han var fardig och vi kunde komma in.

Sen borjade skadespelet. Forst sa han att han inte riktigt kunde fokusera pa en grej for han fick in sa manga olika signaler. Sen sa han nanting som passade in pa alla narvarande i stort sett. Det var nanting liknande "nan har aker bort for att ga i skola, och en van, en manlig van kommer att folja med som stod". Jaha, tankte jag, det stamde in pa halften av oss i rummet for vi var manga unga dar. Sen borjade han tala om Grace, en gammal kvinna och att hon ville ha kontakt fran andra sidan. Ingen kande nan som hette Grace, sa han lamnade snabbt det. Sen fick han en massa kontakt med C. Hon sa att allt var bra pa andra sidan, hon ville att alla skulle kunna ma lika bra som hon, hon var inte radd, ingen skulle sorja, allt sant som de som forlorat nagon vill hora. Jag hade lite svart att halla mig for skratt ibland, sarskilt nar han borjade tala om en hund som kissade overallt. Nar han lamnade koket for att gora sig i ordning pratade vardparet namligen om Cs hund som de har hand om och som kissar overallt. Han upprepade alltsa det.

Det som verkligen fick mig att misstro honom var anda det han sa till mig. Han pratade om en aldre kvinna som hette Hilda eller Hilde (bara for att det ar de namn folk tror att alla svenskar har). Jag har aldrig kant nan som heter Hilda. Men i alla fall, sa beskrev han den har kvinnan som en manniska som har en hand med overallt och som brukar vara pa manniskor om allt, tjata pa dem om man sager. Inget av det dar betydde nat for mig eftersom jag aldrig kant nan Hilda sa kan jag ju inte veta hur hon var som person. Sen sa han att jag maste borja be mer, for de fa ganger jag ber lyssnar de dar uppe och uppfyller det jag ber for. De uppfyller det eftersom jag aldrig ber for sma ovasentliga saker. Till sakern hor da att jag inte ber, jag ar inte religios pa nagot satt, sa att jag ber for vasentliga saker da och da var nat helt nytt for mig. Sen rabblade han nat mer om nanting som jag arligt talat inte kommer ihag for jag slutade lyssna.

Det har motet med det sa kallade mediet fick mig att inse hur giriga och falska en del mannsikor ar. Jag tror att allt han sa hittade han pa. Han var duktig pa att tala, jag kan ge honom creds for det, men det kandes sa falskt. Jag vet inte om han trodde pa det han sa sjalv, men for mig kandes det som att han utnyttjade vardparet i deras sorg genom att hitta pa historier som kunde passa in pa vem som helst. Vardparet var tydligen bra vanner med C och de har oroat sig mycket over henne och hennes ode. Hans ord trostade dem kanske lite, vilket i och for sig ar bra, men sen gav de honom betalt for det ocksa. Den delen tycker jag inte ar ratt. Han satt och hittade pa historier och de gav honom betalt for det? Jag, B och Mi lamnade ingenting till honom, inte Cs syster heller. Hon var namligen ocksa dar och fragade valdigt specifika fragor, vilka mediet valdigt slugt undgick att svara pa.

Lustigt sammantraffande ocksa att under den lite dryga timmen som han fick kontakt med manniskor pa andra sidan hade han kontakt med C ungefar 75% av tiden. Man kunde ju tro innan att andra sjalar ville prata ocksa.

For att sammanfatta det hela kan jag saga att jag fortfarande inte tror att han kan fa kontakt med de doda, men att det var kul anda att uppleva nagot nytt. Nu har jag provat pa att traffa ett medium och jag behover inte gora det igen sa lange jag lever om jag sa onskar. Jag pratar anda hellre med manniskor som ar i livet.

Tuesday, January 22, 2008

Otroligt vad tiden gar

Jag fattar inte att det redan ar tva veckor sen jag var till New York med familjen. Det kanns inte som det. Jag saknar dem redan ocksa. Inte alls roligt det ju, men ikvall borjar skolan pa allvar sa det ska bli skont att ha nat att gora igen. Det ar skont att vara ledig fran skolan och sadar, men det kanns nog battre att ga i skolan anda. Det ar pa nagot satt skont att vara upptagen hela tiden, att ha nat att gora. Det kanns inte som att jag bara gar och slosar bort tid da. Jag gor ju faktiskt nanting.

Och sa ar det bara lite drygt 4 manader tills jag aker hem igen. Yes! Jag tycker om att aka hem lite da och da. Det gor att saker och ting kanns lattare for ett tag. Det ar bara jobbigt att aka tillbaka igen, men inte sa jattejobbigt. Mest i borjan, precis nar vi lamnar Sverige. Nar jag sen kommer in i mitt vardagsliv har igen sa kanns det battre aven om jag tanker pa familjen hela tiden.

Ibland far jag sa daligt samvete for att jag inte hinner prata med dem pa nagra dagar. Det ar inte for att jag inte tanker pa dem, utan for att tidsskillnaden ar som den ar och att tiden helt enkelt inte racker till.

Jaja, nu ska jag dricka mitt morgonkaffe. Sen ar det dags att hoppa in i duschen och sen maste jag nog tvatta lite klader. Inget jag garna gor, men det behovs faktiskt ibland :P

Friday, January 18, 2008

Klantiga amerikaner igen

Jaha, sa har det da hant igen. Amerikaner har visat sig vara dumma. Aterigen sa galler det deras korning. Jag, Ab och Al hade varit och handlat lite grejer och var pa vag hem. Vi korde pa en ganska stor vag som har avfarter och sadar. En avfart var avstangd med en massa koner + att det stod "Road work ahead" pa en stor orange skylt som ocksa stangde av avfarten. Vad hander da da? Jo, en bil ska svanga in pa avfarten, bromsar ner, upptacker att den ar avstangd, och da skulle i alla fall jag har kort vidare for att ta nasta avfart istallet. Nasta avfart ar till och med synlig fran den avstangda avfarten. Personen i bilen som skulle svanga tankte inte som jag. Den bromsade ner annu mer och korde nastan slalom mellan konerna och den stora skylten for att sedan kora in pa den avstangda vagen. Helt otroligt! tankte jag. Men som om det inte var nog med det kommer det sedan en till bil och gor precis samma sak.. Jag tror jag skrev i ett tidigare inlagg att jag inte forvanas langre over amerikaners korning, men jag tar tillbaka det for idag blev jag verkligen forvanad.

Thursday, January 17, 2008

Den andra

Ojoj, nu kanner jag mig jatteduktig eftersom det kommer tva poster pa en och samma gang. Det snoade har idag, sa Ab, Al och jag var ute och gjorde en snogubbe. Jag hann ta ett pa bilder pa flickorna ocksa och det var tur det for nu regnar det igen och var gubbe har fallit ihop. Jag hade tankt fara till Starbucks en svang for att prata lite med ett par vanner fran Tyskland och min kompis fran Sverige, men M sager att vagarna knappt ar korbara. Och da vagar jag inte mig ut for folket har ar daliga bilforare som de ar, men de ar annu samre i sno. Jag vill inte garna att nat hander med mig eller med bilen. Det ar inte mig sjalv jag inte litar pa utan de andra bliforarna. Jag menar, de kor som idioter har. Haromdagen stod vi vid ett rodljus dar det ocksa fanns en skylt som talade om att u-svangar ar forbjudna, och vad hander?!! Damen i bilen framfor oss far helt plotsligt for sig att kora, sa hon kor da mot rott ljus och gor en olaglig u-svang. Det ar helt otroligt vad folk kan fa for sig att gora. Jag har sett folk som kor pa en stor Interstate (motorvag), missar sin avfart och sen far for sig att backa tillbaka for att kunna ta avfarten. Det ar precis som i de dar videorna man ser i Sverige, typ "Amerikas dummaste bilforare", eller nat sant. Jag trodde inte att det var sant forsta gangen jag sag det, men nu har det hant sa mycket konstigt pa vagarna sa ingenting forvanar mig langre. Jag minns en gang nar jag och B hade handlar kaffe och skulle aka vidare. Det var lite ko ut fran det lilla shoppingcentret och vi hade ett par bilar framfor oss. Nar man kor ut fran shoppingcentret kor man ut pa en ganska trafikerad vag sa man far inte gora en vanstersvang. Det finns skyltar som talar om det och det star ocksa i backen, men det stoppade inte bilen som var forst i kon fran att gora en vanstersvang. Till saken hor da att bilen precis bakom den forsta bilen var en polisbil, sa han bara hangde pa och slog pa sina ljus och sen fick personen i den forsta bilen sakert en inte sa billig boter. Vi visste knappt vart vi skulle ta vagen, B och jag. Vi holl pa att skratta ihjal oss. Inte nog med att manniskan var dum nog att gora nat olagligt, men att dessutom gora det mitt framfor nasan pa polisen ar en av de dummaste saker man nagonsin kan gora.
Iofs ar det ju ganska roligt med sana episoder for det starker ju bara fordomarna om att amerikaner ar ganska osmarta :P

Borjan

Sa, da var det val dags att borja blogga da eftersom alla andra gor det. Maste ocksa "skriva av mig lite", men det blir nog inga djupa filosofiska tankar har inte. Nope, det hade jag inte tankt. Jag vill bara kunna skriva om allt annat som ar viktigt for mig, men antagligen inte for nagon annan. Det lar bli en del om dumma amerikaner for det finns det en hel del har.. Som de som tror att de vet allt om Sverige bara for att de har varit till IKEA, eller for att de har atit Swedish meatballs. Men guess what!? sager jag. Swedish meatballs ar inte alls samma sak har som kottbullarna i Sverige, for i Sverige ater vi dem med potatis och lingon, inte med nan konstig brunsas (som ska likna graddsas) over spagetti. Det ar bara en av sakerna jag stor mig pa. Fler saker ar det som ar irriterande och fler lar det bli ju langre jag stannar i det har landet, men jag har inte tid att skriva om allt har och nu. Nu ar det namligen dags for middag for M kom just hem och L har snart middagen fardig.